Green Parrot

Nyårsskiftet 1992-1993 öppnade ”svartklubben” Green Parrot mitt i staden. Det var egentligen popgänget, (eller spacebluesarna som vi kallade dem) som var initiativtagare till detta projekt. Lokal hade hyrts och bar byggts. Problemet var bara att spacebluesarna inte hade åldern inne att handla drycker till baren… (undertecknads bil var flitigt parkerad vid lastkajen bakom bolaget under några månader!)

 Vi körde i princip varje fredag-lördag under den korta period som klubben levde. Det krävdes medlemskap för att få komma in och jag vill minnas att vi var dryga 100-talet medlemmar till slut. Inget medlemskap - inget insläpp var vi hårda med för att kunna vara ett slutet sällskap och hamna hyfsat inom lagens gränser.

 Vi körde igång med konserter och det visade sig att grannarna stördes av ljudvolymen. Så med lite forskande kom vi fram till att vi skulle bygga en inbyggd ”flytande” scen som ett rum i rummet. Innerväggar och innertak byggdes och isolerades som ett fristående rum i lokalen. Golvet som skulle byggas flytande bestod av en ca: 30-40 centimeters ram som skulle fyllas med sand. 

 Väl så, ett ton sand beställdes av en åkerifirma i byn och skulle tippas utanför dörren. Problemet var bara att killen vi satt att möta upp åkeriet försov sig. Istället dök hyresvärden upp, fly förbannad och hävdade att det måste vara ett skämt (osannolikt var det just denna dag 1 april!) När vi dyker upp någon timme senare är vi utan sand. Men det löste sig fint, det finns ju fler åkerier i staden. Ett telefonsamtal senare och vi fick vår sand. Dessutom slapp vi betala för att åkaren tyckte vi höll på med något trevligt och behjärtansvärt.

 Med lånade spadar och skottkärra från ett bygge intill och några timmars slit var sanden på plats, Över den lades frigolit och en scenplatta av spånskivor med ett glapp intill väggarna för att basljud ej skulle fortplanta sig. Många timmars jobb resulterade i ett praktbygge.
PA:et riggades och ljudes sattes på skithögt. Vi gick sedan runt till de grannar som klagat för att se om mästerbygget funkade. Succe såklart!

  Ryktet om Green Parrot spreds som en löpeld och alla i Tranås visste om dess existens på gott och ont. På uppsidan var att vi i princip alltid fick material till byggandet gratis eller till väldigt bra priser. Nackdelen var att en del hade ont av dess existens. Det hävdades från säkra källor att Stadshotellets ägare, sedermera kommunalrådet hävdat att man tappat kunder till svartklubben mitt i stan. Mycket konstigt då vi oftast öppnade när de andra stängt! Så den kommande snutrazzian sades vara ett beställningsjobb från Statt. I samma veva som vi var aktiva så sprängdes flertalet svartklubbar i Stockholm och Göteborg, så man kan tänka sig att de lokala kling&klang var ordentligt peppade när det var dags…

  Kvällen för razzian var ganska lugn som det brukar innan stormen, för stormning skulle det bli! Det hade legat i luften att något sådant skulle hända. Med ett brak krossades alla fönster och dörrar bräcktes in. In stormade en satans massa snutar med hundar och kravallutrustade. Troligen var det fler poliser än festsugna människor i lokalen. Malta Göransson kläckte den klassiska kommentaren till en av de lokala poliserna: ”-vad är det med dig Kurtan, du ser ju helt stimmig ut, har du aldrig varit på svartklubb förr” Enligt rykten fick även ett par som låg och gökade i ett intill liggande rum ficklampor på sig i en prekär situation. Fyra fullproppade piketer med adrenalinstinna snutar blev nog ganska besvikna när folket i lokalen lugnt fortsatte att kröka medan de hade väntat sig något helt annat?! Alla fick lämna lokalen efter att ha lämnat namn och kontaktuppgifter. Kvällen efter körde vi vidare med folköl, då vårt förråd av maltdrycker beslagtagits. Detta blev dock dödsstöten och klubben lades ned strax efteråt.

 I den efterföljande rättegången några månader efter razzian dömdes ingen. De tre personer som stod bakom baren var ju DJ:s… De flesta kallades även in på förhör. Så även Fredde Lindén som retfullt frågade förhörsledaren om de odlade sitt eget, då ett par beslagtagna majaplantor stod i rummet.  Ölen de beslagtog hämtades ut ett tag efter rättegången, tyvärr hade bäst före datumet passerats de smakade skit, men de var trots allt våra! Den enda vinnaren hotellägaren var nog nöjd i alla fall och omsättningen gick säkert upp igen!

 Minnena är lite vaga från denna tiden men ett 10-tal spelningar hann vi nog med. Bland annat hölls releasespelning för singeln ”Tranås är inte bara Hyland” Band som spelade var t.ex. Still the same, Stukas, Pejnäs Ork m.fl.  Även "gamla" Rocksyndikatet körde någon spelning med Idde "fiskarna i havet" Schultz, de hade även kontor i lokalen.

 I samma lokal som Green Parrot hade sin korta existens var det senare replokal där bland annat The Bombdolls höll till. Mats Axfors öppnade ävem studio och musikaffär på samma ställe. Han fick det tveksamma nöjet att frakta ut ett  ton grus!
 

Medlemskort #1, Tack Johanna Aust för att du sparat denna klenod!
Releasefesten för "Tranås är inte bara Hyland" hölls på Green Parrot .